Ätstörningar

Ätstörningar ingress

Ätstörningar yppar sig i allmänhet i form av sjuklig bantning dvs. som en bantningsstörning (anorexia nervosa) eller som hetsätning dvs. en hetsätningsstörning (bulimia nervosa). Det finns också atypiska ätstörningar. Ätstörningar förekommer främst hos flickor. En bantningsstörning yppar sig vanligtvis i 12–16 års ålder, medan en hetsätningsstörning oftast börjar först vid 19–20 års ålder. En ätstörning kan inverka på pubertetsutvecklingen på många sätt.

Ätstörningar

För en person med bantningsstörning är det typiskt att minska i vikt genom att kontrollera sitt ätande och motionera mycket. Ibland använder personen lavemang och vätskedrivande läkemedel som hjälpmedel. En person med bantningsstörning har en felaktig kroppsbild; personen känner sig fet, även som medveten om att hon eller han är för mager. En person med bantningsstörning går i skola och deltar i fritidsaktiviteter på normalt sätt, varför föräldrarna har svårt att observera sjukdomen. Det uppskattas att bantningstörning förekommer bland 1 procent av unga flickor.

En person som lider av hetsätningsstörning är besatt av ätandet och samtidigt rädd för att gå upp i vikt. Den unga får anfall av hetsätning och kräks därefter. Alla personer med hetsätningsstörning kräks inte utan kompenserar sitt överätande på annat sätt, t.ex. genom att fasta eller motionera mycket. En person som har en ätstörning kan vara underviktig, normal eller överviktig och även vara medveten om att ätvanorna är onormala. Den unga skäms över sina ätvanor och försöker ofta dölja sin sjukdom.

Om diagnoskriterierna för bantningsstörning eller hetsätningsstörning inte uppfylls, kan det vara fråga om en atypisk ätstörning. I denna störning kan det förekomma vissa symtom på bantningsstörning eller hetsätningsstörning eller så kan symptomen vara lindrigare.

Symtom

Vid bantningsstörning kan viktminskningen vara långsam eller snabb. Typiska symtom vid bantningsstörning är att minskad mängd kroppsfett, frusenhet, utebliven menstruationen, förstoppning samt rödaktiga och kalla armar och ben. Den unga förnekar ofta sina symtom. Utöver de fysiska problemen lider den unga av ett flertal psykiska problem, såsom kraftig rädsla för att bli fet, allt intresse kretsar kring maten och en skenbart sund (ortorexi) och knapp diet, koncentrationsstörningar, trötthet och depression. Om sjukdomen fortskrider länge blir den ungas benbyggnad skör och det kan uppstå allvarliga rytmstörningar i hjärtat.

Vid hetsätningsstörning är vanliga symtom störningar i menstruationscykeln samt elektrolytstörningar och syra-basrubbningar. Den ungas tänder skadas, eftersom uppkastningar skadar tandemaljen och spottkörtlarna svullnar. Hos personer som lider av hetsätningsstörning kan det förekomma förstoppning, funktionella magsmärtor, svullnad och smärta efter eller mellan måltiderna. Typiska psykiska symtom vid hetsätningsstörning är våldsam rädsla för att bli fet, en självkänsla som bygger på utseendet samt ångest.

Förebyggande vård

Hälsosamma matvanor och att man accepterar sin egen kropp och en normal kroppsstorlek förebygger ätstörningar. Också en positiv självbild, ett starkt självförtroende och ett gott socialt stöd är faktorer som skyddar mot ätstörning. Föräldrarna, skolan och media har en viktig roll i att skapa en positiv självbild hos de unga.

Behandling

Behandlingen av ätstörningar görs i samarbete mellan en näringsterapeut, läkare och vårdpersonal och den består av både fysisk och psykisk vård. Man diskuterar alltid först ätstörningar hos ett barn eller en ung person samt behandlingen av den med föräldrarna.

Om barnet eller den unga är kraftigt undernärd, återställs det normala nutritionstillståndet på sjukhus. Näringsterapeutens näringsrådgivning utgör en väsentlig del av vården, eftersom den hjälper den unga att lära sig normala matvanor. Dieten kompletteras vid behov med vitamin-, mineral- eller kosttillskott. Till exempel personer som lider av bantningsstörning rekommenderas att använda kalcium- och D-vitamintillskott.

Fysioterapi kan vara till hjälp för patienter som har ett negativt förhållande till sin kropp eller sitt utseende eller som motionerar överdrivet mycket. Även den psykiska vården är viktig, t.ex. psykoterapi samt individuell terapi, gruppterapi eller familjeterapi. Olika terapiformer kan också kombineras. I behandlingen av barn och unga som lider av ätstörningar används vanligtvis inte läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandling används närmast om patienten förutom ätstörningen har andra psykiska symtom, som depression eller ångest.

Speciellt att beakta för lärare

En ung person som har en ätstörning ska så snabbt som möjligt hänvisas till läkarvård. Skolhälsovården har en nyckelroll i detta sammanhang. Behandling som sätts in i ett tidigt skede ger i allmänhet bättre vårdresultat.

Mer information

Patientversion av rekommendationen God medicinsk praxis om egenmedicinering

Syömishäiriöliitto-SYLI ry (Ätstörningsförbundet i Finland rf:s) webbplats finns information för insjuknade och för deras närmaste, samt en egen webbsida riktad till unga Nettisyli.

I Hälsobiblioteket (Terveyskirjasto) kan du söka information enligt sjukdomens namn (på finska).

Basinformation om rätt användning av läkemedel finns på sidan Hur använder du ditt läkemedel rätt.