Cancer

Cancer ingress

Varje år insjuknar cirka 150 barn under 15 år i cancer i Finland. Cancerdiagnoser hos barn är sällsynta i jämförelse med den vuxna befolkningen. Den vanligaste cancern hos barn är leukemi, i vilken drygt 50 barn insjuknar varje år. Näst vanligast är tumörer i centrala nervsystemet. Denna cancerform drabbar årligen ungefär 30–40 barn. Andra former av tumörer som oftast konstateras hos barn är lymfom (tumörer i den lymfatiska vävnaden), neuroblastom (tumör i det sympatiska nervsystemet) och Wilms tumör (en elakartad njurtumör). Man vet mycket litet om de orsaker som leder till att barn insjuknar i cancer. Ibland kan cancern kopplas till ärftliga syndrom eller till exponering under graviditeten. Numera blir den största delen (80 %) av barnen helt friska, även om det förekommer stora variationer i prognosen beroende på cancerformen.

Cancer

Symtom

Varje cancersjukdom har sina egna symtom som man inte kan generalisera. Typiska allmänna symtom är emellertid bland annat trötthet, blekhet, blodutgjutelser under huden, värk, smärta i extremiteterna, morgonhuvudvärk, snabbt växande lymfkörtlar, illamående och feber samt återkommande infektioner.

Behandling

Cancerbehandlingen är beroende av tumören, som kan behandlas med läkemedel, operation eller strålbehandling i olika kombinationer. Läkemedelsbehandling innebär i allmänhet cytostatika. Dessutom finns det eller så håller man på att utveckla nya slags målsökande läkemedel, så kallade biologiska läkemedel, för vissa former av cancer. Vid leukemi kan också en stamcellstransplantation behövas. En cytostatika-, dvs. cellgiftsbehandling genomförs i allmänhet i form av en kombination av olika läkemedel. Cellgiftets effekt bygger på att man förhindrar cancercellerna från att växa eller förstör dem. Beroende på cancersjukdom varar behandlingen från några månader till ett par år. Kombinationsbehandling används, eftersom det är effektivare än att använda endast ett läkemedel. Kombinationsbehandling bidrar också effektivare till att det inte uppstår resistens mot något läkemedel eller till att utvecklandet av resistens fördröjs. 

Beroende på vilken cancersjukdom det gäller genomförs cellgiftsbehandlingen antingen före eller efter strål- eller operationsbehandling. Barn tål cellgiftsbehandlingar bättre än vuxna och de får mindre besvärliga biverkningar. Detta beror på barnens aktiva ämnesomsättning och kroppens goda förmåga att förnya sig.

Operation används främst vid fasta tumörer. Operation av cancertumören kan bota eller lindra symtomen. Före operationen strävar man efter att utreda vilken behandling som är möjlig att genomföra. Operationens omfattning varierar beroende på cancerns tillväxtsätt och hur utbredd den är.

Med strålbehandling strävar man efter att döda cancercellerna utan att skada för mycket av den normala vävnaden. Vid strålbehandling används joniserande strålning, alltså så kallad radioaktiv strålning, som gör så att cancercellerna förstörs. Det finns även risk för att friska celler förstörs och därför strävar man efter att rikta strålningen så noggrant som möjligt till enbart cancervävnaden.

Speciellt att beakta för lärare

Under cancerbehandlingarna fortsätter barnets skolgång i sjukhusskolan, hemma eller i klassen beroende på behandlingsperioderna och hur barnet mår. Skolgången ordnas i samarbete mellan barnets skola och sjukhusskolan. Vid hemundervisning är det viktigt och även enklast om undervisningen kan ges av barnets egen lärare. Det är lättare för barnet att återvända till klassen då den egna klassläraren är medveten om barnets tillstånd. Hemundervisning bör ges minst fyra timmar i veckan.

Vid undervisning i den egna klassen bör man ta hänsyn till de begränsningar som sjukdomen orsakar. Barnet kan behöva olika hjälpmedel eller ett skolgångsbiträde. I början kan behandlingarna göra barnet trött. Det är emellertid bättre för barnet att komma till skolan ens för några timmar än att helt och hållet stanna hemma.

På grund av behandlingarna är barnet känsligt för infektionssjukdomar. Av den anledningen, ska det cancersjuka barnets föräldrar informeras om någon elev har till exempel vattkoppor. Ansträngande idrottsformer och simning är inte tillåtna på grund av central venport eller kateter. På gymnastiklektionerna är det viktigt att barnet i den mån tillståndet tillåter får delta i sådana grenar som upprätthåller muskelstyrkan.

Mer information

Cancerorganisationernas webbsida finns information om bl.a. cancer som sjukdom, cancerföreningarnas verksamhet, möjligheterna att hjälpa cancerpatienter och om olika aktuella ärenden. På webbsidan finns också en cancerordlista som förklarar de medicinska termerna i anslutning till cancer.

Sylva ry:s (föreningen för cancerbarn i Finland) webbplats kan man beställa material om cancer (på finska).

I Hälsobiblioteket (Terveyskirjasto) kan du söka information enligt sjukdomens namn (på finska).

På Fimeas webbplats finns information om biologiska läkemedel (på finska).