Fallbeskrivning från en skola

Skabb epidemi ingress

I denna fallbeskrivning berättas det om hur man förhindrade en skabbepidemi i en skola. Hälsovårdaren fick information om skabbsmitta per telefon av en mamma. Pappan i familjen arbetade på ett vårdhem för äldre där man tidigare på hösten hade konstaterat skabbkvalster. Familjens flickor i årskurs tre och fyra hade blivit smittade av skabb. Flickorna hade haft eksem och klåda i flera veckor. De hade besökt läkare många gånger och eksemet hade behandlats med olika salvor. Det var sent om sider en hudläkare som började misstänka skabb på grund av den kraftiga klådan nattetid. Efter det kunde skabbkvalstersmittan diagnostiseras korrekt. Familjen behandlades med permetrinsalva och flickorna var borta från skolan i två dagar.

Skabbepidemi

I skolan inledde man förebyggande arbete så fort man fick meddelandet om smittan. Skolhälsovårdaren, överskötaren och överläkaren planerade praktiska anvisningar för skolan och information till hemmen. I skolan började man med extra noggrann handhygien. Man ställde desinficeringsmedel utanför varje klass och även i närheten av dörrarna till andra utrymmen. Elever och annan personal ombads desinficera sina händer varje gång de kom till skolan och gick hem. Händerna desinficerades alltid innan eleverna åt lunch. Den noggrannare desinficeringen av händerna pågick i sex veckor. Under denna tid ombads elever och personal att undvika direkt hudkontakt och även att inte hälsa genom att ta i hand.

Man var tvungen att förse två olika skolor med anvisningar om de förebyggande åtgärderna, eftersom det pågick en renovering i de smittade flickornas skola. Eleverna studerade i tillfälliga lokaler och åt dagligen lunch i en annan skolas matsal. Det fanns 105 elever i den skola där de smittade flickorna gick och cirka 400 elever i den andra skolan.

Ett flertal (dock färre än tio) elever uppsökte skolhälsovårdarens mottagning för att kontrollera olika hudsymtom. De hade närmast klåda mellan fingrarna och annanstans på kroppen. Hälsovårdaren skickade några av dem vidare till läkare, eftersom hon inte själv var helt säker på om det var fråga om symtom på skabbkvalster. De undersökta eleverna hade emellertid inte skabb, vilket innebar att den förebyggande kampanjen fungerat.

Skriftliga anvisningar utarbetades för skolan i den händelse att skabbkvalster skulle dyka upp på nytt. Anvisningarna finns hos hälsovårdaren och undervisningspersonalen.